Jag trodde inte jag skulle kunna fylla ett inlägg till med temat "Jakten på Winter". Efter flera månaders letande så hade vi ju fått tag på alla papper som behövdes för att skicka in en ordentlig ansökan till PRV. Trodde jag...
Förra fredagen så kom jag hem och blev så glad när jag hittade ett brev från PRV. Det var ett tjockt kuvert så jag förstod att de returnerat våra bilagor och jag hoppas att det kanske t.o.m skickades med ett beslut. Jag slet upp kuvertet i hissen i min iver och blev något paff när det första ordet jag möts av är "Föreläggande". De tar några sekunder innan min hjärna fattat och det hinner snurrar runt många tankar. "Föreläggande, vad innebär det? Jag fattar ingenting"
Väl inne i lägenheten så sätter jag mig ner och jag måste läsa brevet minst två gånger för att förstå vad problemet är. Det tar nästan en hel A4 sida med hänvisningar till flertalet paragrafer i namnlagen innan de längst ner klämmer fram problemet. "Eftersom det är dokument som är svåra att tyda så kan vi inte styrka släktskapet".
Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta... Vadå svåra att tyda? Vad hade de förväntat sig med kopierade papper från 1846 skrivit på sirlig tyska? Och varför var detta ens mitt problem? För en avgift på 1800kr kan man väl förvänta sig att de löser problemet. Men icke...
Jag förstår ju att PRV måste vara noga men jag tycker nog att man med lite hjälp skulle kunna reda ut. Det kan ju nästan jag själv göra...
I måndags så ringde jag PRV och jag fick tag på vår handläggare och vi kom fram till att det kunde räcka med de två följebrev som vi fick på polska. Jag faxade iväg dem med ens och skickade iväg kopior på dem med snigelpost. Nu kan vi bara vänta och hoppas...
3 juni 2011
27 maj 2011
Orden börjar ta slut
Varje gång jag sätter mig här och tänker skriva något klokt så slutar det nästan alltid med att jag bara stirrar på skärmen. Jag får inte fram ett enda vettigt ord och allt känns som meningslöst dravel.
Först tänkte jag skriva om "ickederbyt" mellan MFF och HIF, men det känns som om alla redan gjort det. Vad kan jag tillföra den diskussionen som inte redan sagts, skrivits eller tyckts. Jag var på plats och är givetvis besviken över hur det slutade. Jag bara hoppas att vi aldrig mer behöver se det. Varken på Stadion eller någon annanstans. Det har inget med fotboll att göra.
När jag skrotat den idén tänkte jag skriva om bröllopet (trots att det är ett något uttjatat ämne). Om hur dumma diskussioner man plötsligt för, som om servetter var det viktigaste i livet. Det är det givetvis inte och ibland måste man påminna sig själv om kärnan i det. Att jag och Pontus ska gifta oss och ger löfte till varandra (och Gud) om att älska varandra oavsett vad livet ger oss.
Sen tänkte jag att jag kunde skriva om utmaningarna man ställs inför på jobbet. Hur gör man egentligen för att folk ska förstå vikten av att följa den grafiska profil som faktiskt finns? Eller hur man snyggast dekorerar ett produktställ i papp? Vad är egentligen skillnaden mellan de olika styrsignalerna på elbatterierna?
Men till sist så känns allt så tråkigt och irrelevant. Vem bryr sig egentligen? Bryr jag mig ens själv? Vet inte riktigt. Så det slutar med att jag raderar inlägget jag påbörjat och tänker att jag kanske har något roligare att berätta en annan dag. Kanske...
Först tänkte jag skriva om "ickederbyt" mellan MFF och HIF, men det känns som om alla redan gjort det. Vad kan jag tillföra den diskussionen som inte redan sagts, skrivits eller tyckts. Jag var på plats och är givetvis besviken över hur det slutade. Jag bara hoppas att vi aldrig mer behöver se det. Varken på Stadion eller någon annanstans. Det har inget med fotboll att göra.
När jag skrotat den idén tänkte jag skriva om bröllopet (trots att det är ett något uttjatat ämne). Om hur dumma diskussioner man plötsligt för, som om servetter var det viktigaste i livet. Det är det givetvis inte och ibland måste man påminna sig själv om kärnan i det. Att jag och Pontus ska gifta oss och ger löfte till varandra (och Gud) om att älska varandra oavsett vad livet ger oss.
Sen tänkte jag att jag kunde skriva om utmaningarna man ställs inför på jobbet. Hur gör man egentligen för att folk ska förstå vikten av att följa den grafiska profil som faktiskt finns? Eller hur man snyggast dekorerar ett produktställ i papp? Vad är egentligen skillnaden mellan de olika styrsignalerna på elbatterierna?
Men till sist så känns allt så tråkigt och irrelevant. Vem bryr sig egentligen? Bryr jag mig ens själv? Vet inte riktigt. Så det slutar med att jag raderar inlägget jag påbörjat och tänker att jag kanske har något roligare att berätta en annan dag. Kanske...
20 maj 2011
Vart tog vägen vägen?
Eller kanske snarare vart tog tiden vägen? Jag kan inte förstå hur tiden kan gå så fort och bara rusa fram. Tycker veckorna mest består av måndagar och fredagar!
Jag har egentligen inget särskilt att förtälja idag men det är ju nästan en månad sen jag skrev sist och så kan man ju inte ha det.
Dagens övningar på jobbet består av att fräscha till lite powerpointpresentationer och ha lönesamtal. Det ena ska bli mer spännande än det andra, du får själv gissa vilket...
Imorgon bär det av till svärmor (om 78 dagar är hon det på riktigt) och jag hade gärna berättat om födelsedagspresenten vi ska fixa men hon kanske läser bloggen så det får bli en bilduppdateringen på söndag i stället.
Nu är det dags för en kopp kaffe och knäckemacka.
Trevlig och solig helg på er alla!
Jag har egentligen inget särskilt att förtälja idag men det är ju nästan en månad sen jag skrev sist och så kan man ju inte ha det.
Dagens övningar på jobbet består av att fräscha till lite powerpointpresentationer och ha lönesamtal. Det ena ska bli mer spännande än det andra, du får själv gissa vilket...
Imorgon bär det av till svärmor (om 78 dagar är hon det på riktigt) och jag hade gärna berättat om födelsedagspresenten vi ska fixa men hon kanske läser bloggen så det får bli en bilduppdateringen på söndag i stället.
Nu är det dags för en kopp kaffe och knäckemacka.
Trevlig och solig helg på er alla!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)