22 februari 2015

50 shades och några reflektioner

Det är inte så ofta jag bloggar och om jag gör så är det ofta seriösa inlägg om orättvisa och världens ände.

Men denna gång tänkte jag göra något så mainstream som en lite reflektion av filmen "Fifty shades of Grey". Varför? Mest för att det är en film som verkar beröra på ett eller annat sätt. Ska tillägga att jag inte läst böckerna men ska ta och göra det nu.

Manuset
Manuset har fått en del kritik för att vara dåligt, mest beroende på brister hos böckerna. Jag har ingen massiv filmkunskap, är bara ännu en glad tyckare, men kan absolut förstå kritiken.  Vid några tillfälle känns det verkligen som om det försvann en sida eller två  eller att de klippte bort minst fem minuters dialog.

BDSM, vem underkastar sig vem
Förutom att det känns lite långsökt att en oskuld skulle tänka sig att hänge sig åt lättare BDSM typ tredje gången hon har sex (fast vad vet jag) så tycker jag nog att det är en jäkla massa snack för ingenting. Var det två, tre scener som utspelade sig i "lekrummet" Så mycket väsen för ingenting.

Det har pratats om att det inte är en introduktion till BDSM och nä det är det ju så klart inte. För ingen bygger ju ett sådant rum utan att man verkligen fått smak för det (och har en massa plats över). Att någon skulle bli våldsam, börja våldta och misshandla kvinnor pga den här filmen är skitsnack. Gör man det så har man tappat fotfästet redan innan. Det här är som mjukporr,  man får egentligen inte se någonting...

Kritiken att en kvinna underkastar sig en man frivilligt och låter honom dominera henne slog mig inte alls. Det är ju en del av deras avtal.
Jag vet att böckerna är annorlunda och att Mr Grey är absurt kontrollerande men eftersom jag inte läst dem kan jag inte kommentera det mer än att det låter vansinnigt osunt.
Istället tänkte jag en hel del på hur hon på sätt och vis dominerar honom. Att hon drar ut på svaret, lämnar "affärsmötet" med honom, får honom att tråna, att göra saker han aldrig gjort innan (romantik). Det är i sak inte samma typ av underkastelse som hon gör, men det handlar ändå om att utforska nya sidor av sig själv.
Skulle denna film vara det största bakslaget mot kvinnors kamp och framsteg? Nej knappast. I så fall missade ni delen där hon faktiskt inte stoppar det. Som kvinna kan du givetvis njuta av att vara undergiven  när det gäller sex utan att för den skull vilja vara det i arbets-, och familjelivet.

Mr Grey
Ja han är lite störd med sitt kontrollbehov och han har helt klart en tragisk och obearbetad historia bakom sig. Den borde han verkligen ta itu med.

Summan av kardemumman?
Ja filmen var sevärd men man får ta det för var det är, underhållning med lite tabubelagda ämnen som kittlar våra sinnen. Varken mer eller mindre.
Några i min närhet som sett den tyckte inte det kändes som två timmar men det tyckte jag. Inte så att jag tittade på klockan och suckade för att jag ville gå därifrån men jag var rätt nöjd när den var slut.
Nu ska jag ge mig på böckerna och jag kommer se de andra filmerna när de kommer. Inte för att jag toklängtar men för att det var bra underhållning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar