Så här såg (nästan) min morgon ut!

Stämningen är på topp på linje 555

Jag har pendlat i många år, både med buss och tåg, både långa (10 mil enkel sträcka) och korta (3 mil enkel sträcka) turer. Jag har alltid tyckt det är rätt lustigt med pendlare eftersom man ofta känner igen människorna man pendlar med men man pratar sällan med dem. Tills nu... J

Jag har i snart två års tid pendlat mellan hemmet i Kristianstad och jobbet i Hässleholm. En resa på 3 mil enkel resa och som tar ca 1 timme från dörr till dörr. Oftast åker samma personer med samma bussturer och oftast sitter de på samma platser (inkl mig själv J).
Pendlarlivet är som pendlarlivet är mest förutom stämningen. Många av busschaufförerna på linje 555 är väldigt annorlunda mot de busschaufförer jag träffat tidigare. Vi skämtar, skvallrar och snackar skit med varandra och ofta känns det mer som ett kafferep än en 40 min lång resa löjligt tidigt på morgonen. Jag ska vara ärlig och säga att jag inte deltar jättemycket i samtalen men det beror mest på att jag inte känner mig så social halv sju på morgonen, men jag lyssnar gärna på dem J

Stämningen gör det mycket trevligare att åka till jobbet och jag saknar inte bilen vi inte har.

Nordvästra polisen jobbar på ett nytt sätt

Hörde på radion i morse att polisen i nordvästra Skåne jobbade på ett nytt sätt. Det innebar bl.a. att alla anmälningar av samma typ hamnade i samma hög och det resulterade i sin tur i kortare handläggnngstid och därmed fler avklarade brott.

Vet inte om jag ska skratta eller gråta? För mig känns det som ett uppenbart sätt att jobba. Skönt att de kom på det nu...

En försiktig början

Jag har alltid velat ha en blogg. Jag inbillar mig nämligen att jag kanske har något vettigt att säga. vi får väl se hur det blir med det men jag ska försöka i alla fall. Skulle du tycka det är helt skärp så kan du ju sluta läsa.